måndag 25 februari 2008

40. Ha'ne stått på allehanda.se?

Ett återkommande klagomål på diverse MoDo-plank på nätet det senaste året har handlat om den nya versionen av Allehanda.se och det allt mer gemensamma materialet i ÖA och TÅ, kopplat till dessa klagomål har också varit påståenden i stil med att "alla jag känner har minsann sagt upp prenumerationen".

Ingen rök utan eld, för de upplagesiffror som presenterades i fredags är ingen munter läsning för Allehanda Media. Örnsköldsviks Allehanda backade under fjolåret med 1 100 ex/dag, ner till 18 500 (-5,6%) och Tidningen Ångermanland fick ett jättetapp med 2 400, ner till 22 400 ex/dag (-9,7%). Procentuellt sett var det bara Ljusnan och Dala-Demokraten som backade mer bland alla Sveriges etablerade dagstidningar med en upplaga över 10 000 exemplar/dag, under fjolåret.

Tendensen under de senaste åren har varit att ÖA endast har backat med något hundratal exemplar/dag och år, därmed är det tydligt att det är just omorganisationen av tidningarna och det förändrade innehållet under det senaste året som utlöst ett riktigt ras i upplagan. Det är inte populärt i läsekretsen, men frågan är om det över huvud taget fanns något alternativ för Allehanda Media på kort sikt, samt om det på lång sikt verkligen finns någon poäng med att fortsätta ge ut de båda tidningarna, under skilda namn?

För en MoDo-supporter i Saluböle eller en Timrå-supporter i Antjärn torde i alla fall de båda upplagorna, med sin räddhågsna inställning att inte ta ställning för något av de båda elitserielagen i närområdet, bli allt mer av urvattnade produkter, som kommer allt längre ifrån det material som tidigare producerades under dessa tidningars namn.

Enligt min åsikt borde det rimligen vara mer företagsekonomiskt vettigt att börja ge ut en ny ångermanländsk dagstidning, med en gemensam centralredaktion och ett fåtal lokalredaktioner i de olika landskapsdelarna. När det gäller sporten ska självklart fokus ligga på de lag som kommer från landskapet, även om det ska sägas att TIK-bevakningen i gamla Härnösands-tidningar som Härnösands-Posten och framför allt Västernorrlands Allehanda (idag en del av TÅ) har rötter ända tillbaka till 1950-talet. Den sistnämnda tidningen anordnade bland annat, i samarbete med Älgarna, bussresor från Härnösand till Wifsta/Östrands första säsong i högsta serien, 1956-57. Timrå har, ända sedan dess, en lojal andel anhängare i de sydligaste landskapsdelarna och en ännu mindre sådan i Ådalen.

Det är dessa människor (för vilka Timrå-bevakningen är så pass viktig att de är beredda att säga upp tidningen) som jag tror att Allehanda Media måste vara beredda att säga hej då till, ifall de vill ha någon chans att leverera en tidning med en upplaga på 30 000 - 35 000 ex/dag och en stark identitet gentemot kunden. Tappet kan dessutom till viss del fångas upp inom koncernen då både Sundsvalls Tidning, Sundsvalls Dagblad samt hela Allehanda Media i grund och botten ägs av den gigantiska Gefle Dagblads-koncernen.

Framhärdar man med dagens halvmesyrer till lösningar, där jag som boende utanför regionen för övrigt inte ens kan köpa en pdf-version av dagens tidning, tror jag på fortsatta ras och akuta kostnadsbesparingar, istället för ett sakta tapp (som alla andra papperstidningar) och ett andrum för att utveckla webb-satsningen och en möjlighet att tjäna pengar på läsare och annonsörer den vägen.

Webb-sajten allehanda.se:s underliga prioritering att inte lägga ut vissa artiklar och beskära andra innebär ju för övrigt inget annat än ett straffslag för modohockey.se och andra inofficiella MoDo-sajter när det gäller att kapa åt sig besökare och annonsintäkter. Allehanda Media måste bli bättre på att tjäna pengar på läsare av deras elektroniska utgåva istället för en hopplös strävan om att försöka uppfostra dessa att köpa papperstidningen. I en sådan omprioritering har MoDo-supportrar över hela landet en nyckelroll, medan Timrå-supportrarna rent naturligt redan söker sig till Sundsvalls-tidningarna i första hand.

I korthet:
1) Ge ut en dagstidning, med en tydlig, ångermanländsk identitet.
2) Tjäna pengar på de elektroniska läsarna, istället för att försöka uppfostra dem.
3) Förstärk MoDo-bevakningen, den enskilda företeelse som ni lockar mest läsare och annonsörer med.

onsdag 20 februari 2008

39. Arnqvist? Njae, därför att...

* Umeå IK i första hand är en produkt av relationsmarknadsföring gentemot sponsorer, MoDo bärs upp av en mycket större grupp av intressenter, där sponsringen inte längre når upp till 50% av koncernens samlade intäkter.

* MoDo måste fortsätta växa och hitta nya vägar till intäkter, därför skulle jag hellre se en person med vana från marknadsföring av konsumentprodukter och/eller tjänsteproduktion i en lite större organisation. Hellre det än någon med vana från en organisation som med endast 9 mkr i omsättning (Umeå IK, år 2006) är totalt marknadsledande i sin bransch (Damallsvenskan i fotboll).

* Han marknadsför sin jobbansökan i en tidning, utan att tveka.

* Jag inte vet vad Arnqvist har för eftergymnasiala studier, en magisterexamen med inriktning marknadsföring är i alla fall ett minimikrav i mina ögon.

* Han är onekligen en dynastibyggare när det går som han vill, hur går det ihop med existerande klubbledning i MoDo?

* Jag har en bild av att han har en stor operativ talang, att han fixar uppkomna problem med liv och lust, men hur pass stor strateg, med 5-10 års framförhållning, är han egentligen?

söndag 3 februari 2008

38. Arenabolagets årsredovisning 2006-07

Redan i slutet av december utlovade jag lite smått och gott från arenabolagets årsredovisning, som jag lyckats fiska upp en kopia av. Vill du läsa den direkt och slippa påverkan i din läsning från min sida, ska du klicka här.

Som jag skrivit några gånger tidigare är vi MoDoiter lyckligt lottade när det gäller information om vad våra företrädare i styrelse och klubbledning gör med våra pengar som går in i verksamheten. Dels har den gamla verksamhetsberättelsen för föreningen fått sig en layout-mässig, men framförallt informationsmässig skjuts framåt, dessutom är det ju så att verksamheten bedrivs till stor del i form av det numera helägda aktiebolaget "Evenemangsarenan i Örnsköldsvik".

Den här i praktiken två-delade organisationen, med separata årsredovisningar, gör beslutsfattandet och de ekonomiska effekterna av det tydligt för alla supportrar, som vill bry sig. Möjligheterna för supportrar och andra intressenter att se hur verksamheten bedrivs har vuxit rejält under de senaste åren och det ställer också höga krav på föreningens företrädare att dels leverera glasklar redovisning, men framförallt att ta långsiktiga beslut som driver föreningens omsättning framåt på ett kostnadseffektivt sätt. Det här är bra på många sätt och möjligheterna att på 1980-talsvis föra supportrar bakom ljuset i spektakulära värvningskampanjer, under flera år, utan finansiell uppbackning blir ganska liten.

Innan jag tar tag i EIÖ ABs årsredovisning kan det vara värt att nämna att även den ideella föreningen Modo Hockeyklubb i praktiken numera omfattas av samma redovisningsskyldighet som arenabolaget, då föreningen passerade 50 miljoner i omsättning för 3 år sedan och numera också har en balansomslutning på mer än 25 miljoner kronor, vilket innebär att den är skyldig att avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning. Vilket då också fått till följd att årsredovisningen som finns att hämta på modohockey.se heter just "Årsredovisning" på försättsbladet och inte "Verksamhetsberättelse" längre.

Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB, 2006-05-01 till 2007-04-30
(fastställd 2007-10-29)

Jämför man årets ÅR för EIÖ AB med fjolårets är det framförallt layout och textmässig information som har höjt sig flera snäpp. Vi får välskrivna och informativa texter från Anders Källström, Jerry Häggström, arenachef Bengt Hedin, restaurangchef Patrik Nordkvist samt evenemangsansvarige Nicke Andersson. Texterna lämnar mig med det enda frågetecknet - varför skriver inte dessa människor oftare om sina arbetsuppgifter på hemsidan? I en sådan verksamhet som MoDo är idag blir det organisatoriska arbetet hela tiden mer intressant, jag begär då inte att man ska röja strategiskt och operativt viktig information - hade det bara handlat om avslutade händelser i styrelserum och eftertänk kring investeringar skulle det också vara av intresse. Människorna ifråga kan ju skriva texter - varför då inte utnyttja detta till hemsidan?

Förvaltningsberättelse

En stor händelse efter räkenskapsårets slut är givetvis att MoDo HK i juni 2007 förvärvade Forspro ABs återstående 41,7% av aktierna i EIÖ AB. Swedbank Arenas drift, intjäningsförmåga och kostnadseffektivitet är därmed numera uppdrag som helt och hållet handlar om att tillfredsställa medlemmarnas (och övriga supportrars + intressenters) önskemål. Föreningen var vår sedan tidigare, numera är även en av Nordens vackraste och mest kassagenererande arenapjäser det.

Tack för det, Peter Forsberg! Det kan inte sägas nog många gånger.

Arenabolaget tjänar huvudsakligen sina pengar på uthyrning av lokalerna för evenemang, uthyrning av loger samt restaurangverksamheten. Under året har 38 loger varit uthyrda (38*250tkr = 9,5 mkr) vilket ökar till nästa (nuvarande) säsong, upp till 40 loger (10 mkr).

EIÖ ABs omsättning uppgick till 42,1 mkr totalt och jämför vi detta med siffran för hela koncernen från föreningens årsredovisning (130,2 mkr) och använder oss av föreningens omsättningssiffra (94,9 mkr) kan vi se att totalsiffrorna skiljer sig med:

(94,9 mkr + 42,1 mkr) - 130,2 mkr = 6,8 mkr

Denna siffra handlar alltså troligen till största del om föreningens driftsbidrag/hyra* till arenabolaget, för att få arenabolagets ekonomi att gå så nära plus minus/noll som möjligt, samtidigt som föreningen givetvis ska få så stor del av koncernens omsättning som möjligt ner i sin kassakista, utan att underfinansiera nya investeringar i arenan. EIÖ ABs vinst under året blev ju i slutändan blygsamma 39 300 kr, samtidigt som föreningen redovisade en vinst på 13 miljoner kronor.

Är du inte inläst på koncernredovisning är det alltså så att man ska eliminera "koncerninterna" affärer i en koncernredovisning, och därför ser alltså koncernens (MoDo+Arenabolaget) omsättning ut att vara mindre än summan av de båda bolagens omsättningar - men faktum är ju att dessa transaktioner inte påverkar koncernens sammanlagda ställning, därför ska de inte heller tas med i koncernredovisningen. Å andra sidan ger detta oss supportrar en möjlighet att se (på ett ungefär) hur mycket pengar som arenan har krävt i "hyra" av hockeyföreningen, för att driva sin verksamhet och genomföra sina investeringar samt underhåll.

Skojigt och informativt!

Skojigt är det också att arenabolagets anställda har vuxit från 1 person till 28 personer under räkenskapsåret. Det känns tryggt, samtidigt som personalkostnaderna på 9,8 mkr för dessa anställda inte känns helt korrekta att använda som en jämförelse för kommande år, då flera av dessa 28 säkerligen inte har varit anställda under hela räkenskapsåret. Här kommer kostnaderna att öka även om inte fler personer anställs under nuvarande räkenskapsår.

Resultaträkning

En hel del siffror har jag väl redan hunnit beröra, men något av ett frågetecken blir posten "övriga externa kostnader" som vuxit från 0,4 mkr till 13,2 mkr på ett år. Det är sådant här som jag tycker att herrar Häggström/Zackrisson skulle kunna ta och knåpa ihop några rader om på hemsidan lite nu och då. Inte för att jag tror att det rör sig om taskig kostnadskontroll, men det är intressant att se var pengarna behövs någonstans i en så här kraftigt växande organisation.

En mycket intressant siffra är posten "Räntekostnader och liknande resultatposter" vilket ju egentligen handlar om priset för att få ha roligt i Swedbank Arena istället för att fortsätta komma närmare Allsvenskan genom att spela i Kempehallen. Cirka 6,6 mkr betalade bolaget i räntekostnader för arenan under året. Gör man den vågade gissningen att majoriteten av dessa kostnader är direkt hänförliga till bygget av hallen så kan vi räkna ut en genomsnittlig räntesats under räkenskapsåret för våra skulder på den (ca 175 mkr)

6,6 mkr/175 mkr = 3,8%

Det här nämnde jag ifjol, men att avgöra om 3,8% i genomsnittlig räntesats är bra eller dåligt för den här typen av byggnad i nuvarande ränteläge är mycket svårt att säga och utanför mitt kompentensområde. Jag hade gillat den räntesatsen på mitt bostadsrättslån i alla fall. I övrigt så verkar man ha ganska bra låneavtal med bankerna - jag minns att jag räknade ut en genomsnittlig räntesats på MoDos officiella forum ifjol och hamnade på cirka 3,7%. Tydligen har man alltså lyckats binda räntorna på åtminstone några år, vilket är mycket smidigt gjort med tanke på den räntetopp vi just nu upplever.

Men jag skulle vilja se Roland Zackrisson bekräfta eller förneka mina påståenden, här närmast ovanför, innan jag säger att detta är en fullständig och komplett sanning om räntekostnaderna.

Balansräkning

Så drar vi ett streck och kan därmed komma in på den intressanta amorteringsfrågan. Det är viktigt att man inte ser på amorteringar som en "kostnad", utan istället är det ju en fråga om investeringar i arenans intjäningsförmåga. Amorteringarna sänker räntekostnaderna och minskar våra skulder. Å andra sidan begränsar de självklart i viss mån möjligheten att lägga pengar på spelartruppen.

I balansräkningen och not 5 ser vi att amorteringen under det här året och de kommande fem åren är cirka 5,7 mkr/år, vilket ger en total återbetalningstid på ungefär 32 år om nuvarande återbetalningstakt följs varje år. Det är ganska exakt samma återbetalningstid som för Öresundsbron, för övrigt.

Huruvida arenabolaget har möjlighet att öka/minska sina amorteringar och om det föreligger några sådana ambitioner just nu skulle också vara intressant att höra ifrån föreningens sida.

Skuldbiten är ju också lite rolig bara genom att skriva ut den totala skulden i siffror: 175 159 159 kronor, varav 5 691 208 kronor amorterades av under år 2007. Någonstans här börjar ju ystra TIKar vifta på svansen och känna vittring av en spricka i fasaden, samtidigt som man hänvisar till att E.On Arena numera är skuld- och därmed ränte- samt amorteringsfri. Vad man missar i ett sådant resonemang är ju trots allt att MoDo har investerat i en intjäningsförmåga som är mycket större, vi har en byggnad som är värd 166 649 185 kronor enligt redovisningen, men självklart mycket mer än så om vi talar ren intjäningsförmåga. Redan under det första året genererade den en vinst på 13 mkr för föreningen efter att räntor och amorteringar klarats av och den har då en ekonomisk avskrivningstid på 40 år. Den med matematisk analysförmåga på grundskolenivå förstår därmed också att utmaningen för MoDo handlar om att bibehålla och helst öka arenans intjäningsförmåga, inte att oroa sig för amorteringar och räntekostnader som ligger högre än för en arena med en mycket lägre intjäningsförmåga i de södra delarna av länet.

I övrigt...

*Så lämnades en ren revisionsberättelse för årsredovisningen även i år av KPMGs Lena Engblom Eriksson.

*Så plockar våra styrelseledmöter inte ut något arvode för sina uppdrag i EIÖ AB. Hedersknyfflar!

*Så ska jag ju ändra stavningen av Kent Forsberg i alla sammanhang på modohjerta.com till "Kenth Forsberg", eftersom han heter så.

Som vanligt är det fritt fram att påpeka felaktigheter och missar i kommentarsfunktionen, en årsredovisning kan ju trots allt läsas på flera sätt, med fokus på olika aspekter. Det finns oändligt mycket att kommentera i de här sammanhangen och en sak som jag sparar till ett kommande inlägg är en kombinerad intäkts/risk-analys.

Jag har aldrig haft roligare på Internet än vad jag har just nu...

*= Termen "driftsbidrag/hyra" är förenklad och något missvisande, i verkligheten är 3,7 mkr hänförliga till övriga externa kostnader inom koncernen och 3,1 mkr hänförliga till materialkostnader inom koncernen, men i praktiken rör det sig om pengar från föreningen som gått in i arenabolagets omsättning.