torsdag 23 juli 2009

66. Macke for president?

Efter en artikel i Aftonbladet med Naslund i Bodum har det börjat spekulerats om vad en kort textrad verkligen betydde.

”Det är inte omöjligt att det blir någonting men Modo, mer vill jag inte säga”


Medan somliga hoppas på en comeback på isen resonerar andra kring sportchefsrollen eller en plats i sportutskottet och t o m ordförandeposten nämns. Själv skulle jag mycket gärna se Macke i Modos styrelse. Enligt valberedningen vill man ha in mer sport- och mindre räknenissar. Därför tror jag att han skulle göra sig bra i en Modostryrelse. Det finns tre vakanta platser och en av dessa skulle passa Macke. Detta förutsätter förståss att det inte är en roll som spelare han har tänkt.

Jag kan tänka mig att Markus är en av de fem rikaste idrottsutövarna i Sverige genom alla tider. Jag föreställer mig att endast Foppa, Lidas, Zlatan, Sundin och kanske Daniel Alfredsson möjligen kan ha tjänat lika mycket eller mer på sin idrott.

Ska vi gissa att när han flyttade hem gick han in till bankchefen Göran Arnmark på SEB och satte in en halv miljard? Nåja, nu går det kanske inte till så, men en spelare som poäng- och målmässigt tillhört toppskiktet i NHL i tio år och med ytterligare sex säsonger i Nordamerika säkert har inkasserat 500.000.000 kronor.

Femhundra miljoner eller om man så vill en halv miljard är mycket pengar. Naturligtvis vet jag inget om Mackes ekonomi och summan är enbart en grov uppskattning och gissning. Inte heller vet jag hur han har investerat sina pengar eller hur den av USA skapade finanskrisen reducerat hans deg.

För den summan kan man köpa Zlatan. Eller bygga lite drygt två Swedbank Arena. Det skulle också räcka till att bli fadder åt samtliga irakiska barn under 12 år, dvs 5 miljoner barn. För den summan skulle man också få ett något rabatterat stridsflygplan, typ JAS. Det skulle också räcka till 200 konstgräsplaner för fotboll i Ö-viks kommun. Eller varför inte prenumeration för samtliga 33000 hushåll i Örnsköldsviks kommun i 67.8 år, eller möjligen 8 miljoner stora stark i någon av Swedbanks sportbarer.

Naturligtvis ska Naslund handla efter egen övertygelse och varken jag eller någon annan lallare har något att göra med hans ekonomi, men om det är så att han står där ute i Bodum och inte kan komma på vad han ska hitta på för något, om han står där på trampolinen i kassavalvet likt Joakim i Ankeborg, ja då har jag faktiskt ett bra mycket bättre förslag.

Om jag utan att var allt för oförskämd fick ha inflytande över Mackes ekonomiska situation och finge ge några tips och råd tycker jag inte att han ska skänka Modo en massa pengar för någon slags konstig tacksamhetsskuld. Nej, sånt skulle bara återigen leda in klubben i osunda lojalitetsband. Däremot vore det mycket roligt om Naslund i Bodum investerade i klubben.

Som vanligt gäller principen: Den som betalar får välja musik. Med andra ord, investerar man i klubben får man också inflytande. En sådan investering skulle kunna ses som riskkapital och alla parter skulle tjäna på det, åtminstone tycker jag det..

Vad skulle Modo få ut en sådan deal? För Modos del är det rätt uppenbart att en förbättrad ekonomi skulle hjälpa klubben. Den idag något ansträngda ekonomin skulle göra det lättare att andas. Man skulle t ex kunna öronmärka investeringar till ungdomsverksamhet. Likaså skulle en Mackeansk investering leda till att den där spelaren som klubben verkligen vill ha blir av. Inte som tidigare – få vara glad över andrahandssorteringen.

Men vad skulle Naslund få då? Normala riskkapitalister är enbart ute efter att få sina pengar att växa. Riskkapitalägda bolag växer i snitt med 21 procent. Något sådant kan nog inte Naslund hoppas på. Däremot tror jag att han skulle kunna bli något som han aldrig tidigare lyckats med, nämligen att bli profet i sin egen stad. Av någon svårdefinierad anledning har han aldrig blivit det och jag tänker heller inte spekulera varför. Tittar man på andra Modoprofiler med tjock pluska såsom Tjugoettan och farbror Tore så har deras generösa investeringar i det lokala gjort dem till odödliga profeter norr om skogen.

Så därför, om valberedningen läser det här. Bered en plats i styrelsen för Naslund i Bodum.


Sen var det här med cashen. Visst är det så att Cash is king, men bara om han tonat ned hästjazzen och tonat upp sina fantastiska cover på gamla europeiska syntband.

Cash is king




måndag 13 juli 2009

65. ...åt samma håll


I februari var det bottenfryst i mälaren
Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt, att gå
Stockholm verkar full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid,
jag hade inga veckor, inga dar,
bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting och tro på nåt som tog mig upp en bit över noll
hon mötte mig med sitt leende
Hon sa, "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
- - - -
Och båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
Jag var beredd o dra till Åbo men hon rädda mig precis
Vad ska man göra ända fram till maj?
Mörkret är så tungt och alla människor är som is.
hon tyngdes inte ner, hon sa "Vad spelar det för roll?"
"Här! Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
- - - -
Jag ger min själ till händerna, den som ger och inte rycker
Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
hon var allt, hon var sin,
Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
Ah, bli kvar här med mig. Bli kvar här med mig
Vi behöver ingenting, ah vi kan starta på noll
men jag har ett rum några kvarter härifrån
”Ah, Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll”




Winnerbäck i Swedbank!

Jo visst, något pretto och somliga menar att det är lite väl mycket Lundellvarning, men Winnerbäck är ändå en av landets bästa textförfattare.

Och som vanligt i mitt intellektuella högmod hävdar jag att de tidigare Winnerbäck är bäst, allra bäst är ”Söndermarken” som kom 2003. Får jag bara fyra, fem låtar från Söndermarken så kommer jag att vara nöjd. Ja, det är klart, ”Elegi” och ”Jag vill gå hem med dig” bör också vara med.

Det är klart schyst att hänga i sportbaren med musiknördar istället för hockeynördar, åtminstone som omväxling.

Nicke Andersson och Bengt Hedin i all ära, jag tror inte att de är rätt personer att välja underhållningen.

Först en enastående Kentkonsert och nu Winnerbäck, det börjar bli en rätt angenäm vana. Och undra om inte värvningen av musikarrangören Fredric Wedin är ett av de trevligaste nyförvärven.

För oss som faktiskt har musiksmak och uppskattar annat än idol- och melodifestivaldeltagare kommer Fredric Wedin vara en befriare. Jo, jag vet. Han kan inte ta hit allt för udda artister, men jag är övertygad att vi får annat än Lasse Holm- och Perelli-stuk på utbudet.

Detta är absolut bra för stan att någon kommer och sliter oss ur det kulturella armodet. Jag menar, den största händelsen är annars när stan inviger ett parkeringsus med en musikorkester.

Arenabolaget måste börja tjäna pengar och jag tror de kan vara på rätt väg. Fredric Wedin verkar vara rätt man att samarbeta med.

Leve Fredric!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Mojzis! Hmm, frugan menar att det kommer att bli hennes favorit – på grund av det gulliga och mysiga namnet.

Hmm, jag vet inte om det är rätt egenskaper för en hockeyspelare - Gullig och mysig?

Men för fan, vi stöttar Mojzis och hälsar honom välkommen. Dock har jag bättre vibbar för Josh Green.

Som sagt, välkommen Mojzis!

lördag 11 juli 2009

64. Josh Green från svenskbygden

Tar man highway 13 lite snett sydost från Edmonton och kör i drygt en timme så hamnar man i Josh Greens hemstad Camrose. Och kör man ytterligare fyra timmar söderut så hamnar man i Calgary. Så där, mitt i den kanadensiska skogen har vår nye leftare sina rötter.

0.3 procent av befolkningen i Joshs hemstad Camrose har svenskt ursprung. Där har vi en liten rolig koppling till Svedala. Dessutom var det just skandinaviska nybyggare – svenskar och norrmän som grundade staden Camrose.

Vad vet jag, kanske var det en av anledningarna till att Mr Green signade för MODO. Fast den mest troliga anledningen var väl som vanligt numera – degen.

Man kan med säkerhet utgå från att några av dessa svenska nybyggare var skogshuggare – Lumberjacks, för på tidigt 1900-tal fanns där bra skog. Och vips så har vi en koppling och en ny älskling till supporterklubben. Och tacklar han sönder en och annan Per Ledin kan man nog med säkerhet utgå från att han blir poppis.

Han verkar vara en hyffsat biffig. På MODO:s hemsida står det 187 cm och 98 kg, medan det på andra sajter står det att han är 6 cm längre och väger en bit över 100 pannor.

Googlar man på Camrose och kollar hos Wiki så hittar man lite om Josh där. Den lilla staden på 16.000 invånare har haft tre NHL-splelare. Josh nämns först av dessa, de andra två är Tyler Bouck som lirade i Skövde under NHL-lockouten, samt Scott Furguson.

Däremot hittar vi inte något om Josh i den lokala blaskan – The Camrose Canadien om att deras store son signat för Sveriges viktigaste klubb. Men jag skickar dem ett mejl.


modohockey.se kan man alltså åter igen se att klubben gör rätt från början. Den numera livsviktiga scoutingen verkar göras på rätt sätt. Och med rätt sätt menar jag att man utnyttjar det enorma nätverk av modohjärtan som finns runt omkring i hockeyvärlden.

Macke har lirar med Josh i ett år, Henrik och Daniel i två år, samt att Melinder har tränat honom. Bättre scouting har jag svårt att se. Alla verkar överens om hans kompetens. Just detta att Modo har börjat ta scoutingen på allvar och använda sitt nätverk är minst lika stor nyhet som att han har signat honom.

Vi ser hur MODO förändras på ett imponerande sätt. Min erfarenhet är att man nästan enbart är villig till förändring när det smärtar rejält. Och i MODO:s fall är vi många som lidit.

fredag 3 juli 2009

63. President i MODO Hockey?

Som Björn redan påpekat har det nästan blivit ett mode att ha ett frågetecken i titel i Mod & Hjärtas blogg. Jag tror inte att det är en slump. Det är många frågetecken som bör och håller på att rätas ut. Denna post är inget undantag.

Jag pratade med Peter Holmqvist i Modos valberedning igår. Han hade rätt mycket att säga, bl a skulle man byta ut tre av styrelsens medlemmar. Det handlar alltså om aviserade avgångar. Den ene är som bekant ordförande Anders Källström. Sedan söker man också en ersättare till Lars Ericson samt Leif Johnson.


De som ska ersättas är alltså:

- Anders Källström, VD Allehanda Media

- Leif Johnson, VD Brux

- Lars Ericson, Jurist Holmen AB

Och de som kommer att vara kvar är:

- Göran Ericson, VD TM Progress

- Mats Melbin, VD Örnalp

- Tomas Byberg, VD Byberg & Nordin Buss

- Marie Berglund, Miljöchef, Botniabanan

- Roger Öberg, VD Nordemans Jern

- Catarina Molitor Sjöberg, Ägare Gålsjö Bruk


Ett gemensamt önskemål från olika supportergrupper, spelarna, anställda och andra håll är enligt Peter, att få in mer fler personer med sportslig anknytning till styrelsen.

Som jag uppfattade det finns det tre kandidater till ordförandeposten. Deras huvudspår skulle visst vara en person som de flesta Modoiter kommer att vara nöjd med. När jag luskade med honom fick jag intrycket att det handlade om person med gott anseende.

Jag försökte med att börja prata om Anders Hedberg och Peter verkar ha pratat med honom. Jag fick intrycket att Modo har tillfrågat Hedberg men att han inte hade möjligheten och inte är vårt huvudspår.

Så här långt in i samtalet började Peter skratta när jag frågade och sa att nu törs han inte berätta mer för risken att avslöja sig. ”Men jag kan säga så mycket att alla personer med Modohjärta kommer bli nöjda”, avslutade han kandidatavdelningen i detta samtal.

FC MODO?

Nja, inte riktigt, en riktigt positiv sak som Modos valberedning kommer att göra är att offentliggöra samtliga kandidater till ordförandeposten 20-25 dagar innan årsmötet. Detta är ett direkt resultat av den massiva kritik som klubben har fått från Modoiter.se, medlemmar, skivelser, sponsorer m fl. Man har intervjuat riktigt mycket folk och beslutat att öppenhet ska råda inom MODO Hockey.

Personligen tycker jag att det är ett fantastiskt bra initiativ där en mångfald av Modoiter får diskutera och komma till tals innan man väljer ordförande. Jag har inga empiriska bevis, men nog känns det unikt att medlemmar, sponsorer och allehanda Modoiter får möjlighet att påverka tillsättandet av ordförande.

Min första tanke var att detta liknar när världens största och mäktigaste medlemsägda idrottsklubb - FC Barcelona väljer president. Och jag må säga att detta är något som faller n’Hellge i smaken.

I Barcelona är det en medlem, en röst gäller vid val av president (ordförande), precis som i Modo. Till skillnad från Modo brukar de olika kandidaterna i presidentkampanjerna fiska röster genom att lova spelarköp.

Kanske är röstfiskandet en aning exotiskt för oss. Men helt klart är att jag skulle gilla det. Detta skulle göra att människor engagerade sig. Det skulle bli hett och attraktivt att vara ordförande för MODO Hockey.


Den slutna tillknäppta klubben som tillsätter svågrar och polare håller på att vittra sönder och fram tornar en modern progressiv organisation fram som bygger på öppenhet, nätverkande och framförallt som är byggd på kompetens.

Jag har mått illa av, ja jävligt illa faktiskt att den tidigare VD:n och sportchefen kunnat plocka ut hela fjolårets vinst i fallskärm, men undra om det inte är så ändå, som vissa skribenter menar, att det är värt 5-6 miljoner för att skapa en klubb fri från instängdhet?

Nu förstår även jag att Modo knappast är vaccinerad mot misstag. Men jag måste säga att jag verkligen gillar den nya ambitionen. Vi får se vad det hela hamnar…